Konichiwa bitches!

Joråsåatteeee....

Har jag berättat om dessa japaner som är på besök? Det är alltså 11 st rara sjuksköterskestudenter, en rektor och en rektorskompis tillika socialarbetare som är här i fem dagar. Jag och Adam (som jag åker till Kanzawa med i höst) fick presentera oss för gruppen och kom på att det är klart att vi ska underhålla dem om det går.

Sagt och gjort, efter diverse missödem så blev det i alla fall köttbulle- och rödbetssallad och sill- och potatis på knäckebröd hemma hos tjejen som åkte förra terminen. Hängde ni med nu? Nåväl. Dessa japaner är de raraste, och roligaste ni kan tänka er. Men de pratar inte engelska, och ni vet ju alla hur mycket japanska jag pratar...ehhh juste!

Kvällen igår blev således tokrolig, vi använde google translate, teckenspråk och bilder. Men kommunicera, det kunde vi.

Nu tänkte jag visa lite på hur denna kommunikation fungerar. På detta sätt kom vi fram till dagens agenda:

Aya frågade mig om jag skulle vara ledig i dag. Att klura ut det tog ungefär flera minuter....vi pratate lite, och jag kastade fram olika ord som shopping? lunch? party? kareoke? etc. Jag fick jakande svar på alla utom kareoken och kom fram till:

1.00 p.m meet at college?
lunch? Shopping? Bar? Dinner?

Vilket efter olika turer med en guidebok och ett lexicon blev:
1.00 p.m: College entrance. --->
Lunch -->
Shopping --->
ICE-bar at 19.30 -->
Dinner.

Med detta vill jag både tala om vad jag ska göra idag och  berätta att om jag är en usel sjuksköterska så kan jag alltid bli pedagog!

Sayonara!