27.4.11

Dear Diary part VII

Praktiken alltsa...

Innan jag akte till indien forsokte jag forestalla mig vad som kunde vanta mig. En av tankarna var att det skulle vara jobbigt att se all fattigdom och en eventuell resursbrist inom sjukvarden. Det ar inte problemet.


Problemet ar en stundtals extrem arrogans fran vardpersonalen (all personal!) och det ar skitjobbigt att se hur de ratt ut sagt skiter i patientsakerheten. Franvaro av utbildning ar inte en ursakt da iaf 70% av lakarna far sin utbildning utomlands ffa UK och USA dar de laser exakt samma saker som vi gor. De vet hur viktigt det ar med hygien, de bara skiter i det!


Det ar fasansfullt! Om det ar mojligt sa vill jag sa langt det ar mojligt transporteras harifran om jag skulle bli sjuk. Jag tror inte att man kommer ater till ett givande liv efter ett ingrepp av lakarna vid MIOT hospital och framforallt inte efter den postoperativa varden med dess hemska personal!

Fy! Nasta svenska sjukskoterska som beter sig som en puckad indian far en small pa kaften!
och som ni kanske misstanker sa ar mitt storsta problem att jag inte kan gora nagot at saken :(

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar